Fest är inte för mig. Tror jag ska ge upp på den fronten, stay sober, kanske t om bli nykterist.
Orkar inte med maset, å sen gäller vissa regler för mig men inte för andra.
Man kan inte få släppa lös, nej här hålls jag "on a short leach" på fler sätt än ett.
Och kanske vore det enklare att leva ensam, att vara singel och slippa lägga in en annan människas känslor in i ekvationen. Ja så är det nog, men vill jag leva ensam? Och vill jag leva ensam här uppe?
Men jag hade ju haft Murphy. Men jag hatar när saker occh ting känns weird. Och vad vore mer weird än att träffa sitt ex varje dag? Jobba med honom varje dag, om du skulle på fest skulle han vara där, om du skulle ut och gå skulle han vara där. Eller hade det gjort att man kom över saken snabbare? Att det blev en del av vardagen efter inte allt så länge?


It's a new dawn, it's a new day, it's a new life